En vän till mig skrev det här i sin blogg och jag föll för texten direkt.
Det träffar en mitt i prick och jag var tvungen att fråga om jag fick låna det till min blogg!
Tack Jenny för att jag fick låna denna text från din blogg Posiitiiv
Läs, begrunda, fundera och ta åt er. Hur vill du leva ditt liv?
Hur är det egentligen.
Ska man verkligen dömma folk efter utseedet innan man lärt känna personen ordentligt?
Ska man våga ha självförtroende, följa sina drömmar, göra det man verkligen vill, det man tycker är kul, det man mår bra av och vara med dom som gör en glad, som man trivs med eller ska man rätta in sig i ledet och låta omgivningen ta över?
Det träffar en mitt i prick och jag var tvungen att fråga om jag fick låna det till min blogg!
Tack Jenny för att jag fick låna denna text från din blogg Posiitiiv
Läs, begrunda, fundera och ta åt er. Hur vill du leva ditt liv?
Hur är det egentligen.
Ska man rätta sig in i ledet och stå fint i kö eller ska man böja på ryggen, kolla ner i marken efter nya stigar och guldkorn som ligger utspridda mellan personerna som står? Ska man smyga förbi kön, där alla står så fint i led, eller bara stå där?
Ska man ändra sig själv för att det är så "idealet" ska vara, bete sig, se ut, eller ska man våga vara sig själv och köra på sitt eget rejs?
Ska man sätta masken framför huvudet som så många andra eller lägga undan den och visa vem man verkligen är?
Ska man våga låta korthuset rasa för att lära, se vilka kort som är svaga och sen bygga upp ett nytt, bättre och stadigare hus?
Ska man låta folk sätta sig på en eller inte? Ska man stå ut med den fysiska/psysiska smärtan av vikten från dom man har i knät? Fysiskt sett kommer du ju klara det. Kroppen kommer inte gå sönder. Men psysikt kommer det göra ont as hell! Är det värt det?
Ska man gång på gång låta sig bli nertryckt av andra personer, när ska man inse att det är nog?
Ska man låta sig formas av hur folk i din omgivning vill att man ska vara eller ska man stå på stadiga ben?
Ska man känna att man måste vara någon man inte är med folk man umgås med, har man kommit rätt då?
Ska man låta andra bestämma vad man ska ha på sig eller ska man kunna gå och känna sig trygg, säker och bekväm?
Ska man låta sig själv göra misstag för att lära av dom eller ska man vara så försiktig. försiktig så tillslut vågar man inte göra någonting alls?
Ska man ändra sig själv för att det är så "idealet" ska vara, bete sig, se ut, eller ska man våga vara sig själv och köra på sitt eget rejs?
Ska man sätta masken framför huvudet som så många andra eller lägga undan den och visa vem man verkligen är?
Ska man våga låta korthuset rasa för att lära, se vilka kort som är svaga och sen bygga upp ett nytt, bättre och stadigare hus?
Ska man låta folk sätta sig på en eller inte? Ska man stå ut med den fysiska/psysiska smärtan av vikten från dom man har i knät? Fysiskt sett kommer du ju klara det. Kroppen kommer inte gå sönder. Men psysikt kommer det göra ont as hell! Är det värt det?
Ska man gång på gång låta sig bli nertryckt av andra personer, när ska man inse att det är nog?
Ska man låta sig formas av hur folk i din omgivning vill att man ska vara eller ska man stå på stadiga ben?
Ska man känna att man måste vara någon man inte är med folk man umgås med, har man kommit rätt då?
Eller ska man leta vidare och vara med dom som det verkligen klickar till mellan och du vet att den här personen vill jag inte släppa och du tvivlar inte på det en enda sekund?
Ska man låta andra bestämma vad man ska ha på sig eller ska man kunna gå och känna sig trygg, säker och bekväm?
Ska man låta sig själv göra misstag för att lära av dom eller ska man vara så försiktig. försiktig så tillslut vågar man inte göra någonting alls?
Ska man verkligen dömma folk efter utseedet innan man lärt känna personen ordentligt?
Ska man verkligen dömma någon överhuvudtaget?
Ska man våga ha självförtroende, följa sina drömmar, göra det man verkligen vill, det man tycker är kul, det man mår bra av och vara med dom som gör en glad, som man trivs med eller ska man rätta in sig i ledet och låta omgivningen ta över?
Kommentera